Rymdteknologi

Vi har kommit väldigt långt i utvecklingen av rymdtechnologi. Vi har lyckats landa en sond på en asteroid (Rosetta, 2014) som flyger genom rymden i cirka 38 kilometer per sekund. Vi har lyckats skapa en helhetsbild av universums galaxer och vi har sett stjärnor födas och dö.

Med våra moderna teleskop har vi kunna utforska väldigt djupa och mörka delar av rymden som vi med blotta ögat inte kan se det minsta ljus från. Vi har lyckats fånga ”Guds” hand på bild via ett väl berömt foto på en galax som ser precis ut som en hand.

Vi har till och med lyckats se så långt ut i universum att vi numera vet att galaxer tenderar att formas runt varandra. På så sätt skapar en bild av galaxernas formering en totalt annan bild. När man zoomar ser det precis ut som vårt neurala nätverk i hjärnan. Kan det vara ett sammanträffande?

Astronomi har varit en viktig del av det mänskliga samhället så långt som våra historiska skrifter går tillbaks. Rymden är ett fascinerande ämne som har influerat videoslots och TV spel, film, musik och även dagdrömmar för att nämna några områden. Framför allt spel och film har anammat fascinationen. Det finns flertalet FPS-äventyr och RPGMMO-spel där många uppdrag ska göras i rymden eller på andra planeter i andra galaxer. För att inte nämna TV serierna.astrotech

Star Trek, Star Wars, Battlestar Galactica, X-Files, Doctor Who, Stargate och många, många fler titlar förser oss med tusentals timmar av underhållning. Men har det någon applikation till verkligheten alls? Det kanske beror på om man tror att hönan kom före ägget eller vice versa. Det har länge spekulerats i att vissa filmer eller serier simulerar verklighetens forskningsteknologi så väl att det rent av ses som förutspådda uppfinningar.

I Doctor Who till exempel har de ett teleskop som kan se från ena änden av universum till andra änden. Nyligen gick NASA ut och meddelade att deras nya superteleskop, James Webb Space Telescope, kommer att nästan kunna göra precis det. Det sägs även att NASA håller på att kika in i att göra verklighet av en WARP-drive, en slags motor som tillåter rymdfarkoster att resa fortare än ljusets hastighet. Även om vi med största sannolikhet är väldigt långt från att uppnå det så är det spännande att tänka på vad framtiden kommer att bjuda på. Med hjälp av nanoteknik som håller på att raffinera och i takt med att vi får en bättre förståelse av kvantfysik och naturens egna resonans så är det nog inte helt fel att säga att vi just nu befinner oss på tröskeln till nästa era då vi, mänskligheten, tar oss ut i rymden för att lära oss mer om vårt lilla hörn av vår lilla galax mitt i det stora hela universum.